"Vi är alla språkutvecklare"

Inom “Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elever” pågår en kompetensutveckling inom svenska som andraspråk för lärare i yngre åldrar. Syftet med insatsen är att höja undervisningens kvalitet och öka andelen behöriga lärare i ämnet. Möt kompetensutvecklingens handledare Ines Dizdar, som berättar om kompetensutvecklingen och vad som är viktigt i andraspråksundervisning. Möt också två av deltagarna, Elin Brosved och Mia Isaksson, som berättar hur kompetensutvecklingen förändrat deras förhållningssätt och syn på flerspråkighet.

2020 inledde Falkenbergs kommun ett samarbete med Skolverket genom projektet “Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elever”. Syftet med projektet är att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända och flerspråkiga barn och elever med den övergripande målsättningen högre måluppfyllelse för nyanlända elever.

Inom projektet genomförs en rad olika insatser som leds och samordnas av projektets processledare Elin Glamheden och Madelene Lundström. En av insatserna som pågår är kompetensutveckling inom svenska som andraspråk. Kompetensutvecklingen riktar sig till de lärare i yngre åldrar i grundskolan som har behörighet, men som saknar aktuell utbildning, eller som undervisar i svenska som andraspråk, men saknar formell behörighet för ämnet. Med en ökad undervisningskvalitet och högre andel behöriga lärare är den förväntade effekten en högre måluppfyllelse i svenska som andraspråk.

Kollegialt lärande i fokus

Ines Dizdar, som handleder kompetensutvecklingen inom svenska som andraspråk, arbetar som lärare på språkintroduktionen på Falkenbergs gymnasieskola och har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever.

Att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever kräver en lyhörd, förstående lärare som är väl insatt i andraspråksdrag, andraspråksutveckling samt hur elever lär på ett andraspråk. Undervisningen i svenska som andraspråk utgår ifrån att eleven kan behöva utveckla både den språkliga basen och utbyggnaden samtidigt. En viktig framgångsfaktor i den här kompetensutvecklingen är det kollegiala lärandet. Genom det kollegiala lärandet lär vi av och med varandra. Under hela kompetensutvecklingen varvas teori och praktik där lärarna får tillfälle att analysera och diskutera sin undervisning samt prova på olika aktiviteter som de sedan kan omsätta i den egna praktiken. Genom att reflektera över undervisningen själv och tillsammans med andra, höjer vi kvaliteten på undervisningen vilket förhoppningsvis leder till att de nyanlända och flerspråkiga eleverna får en ännu mer anpassad undervisning, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. ​

De nyanlända och flerspråkiga eleverna möter en ny språkkultur när de kommer till skolan. Att lära sig vardagssvenska kan gå relativt fort, men i skolan möter eleverna med åren ett allt mer formellt och abstrakt språk, även kallat skolrelaterat språk (skolspråk). Det är viktigt att elever i skolan lär och utvecklar ett rikt och varierat svenskt språk i både tal och skrift. Lärare som vill undervisa i svenska som andraspråk behöver ha kunskap om andraspråksinlärning, förståelse för andraspråksutveckling och kompetens att göra en kvalitativ bedömning och hjälpa eleverna vidare​ i andraspråksutvecklingen.

“Vi måste reflektera över vår egen del i lärandet och inte fastna vid att eleven inte kan”

Två av deltagarna i kompetensutvecklingen är Elin Brosved, lärare på Slöingeskolan, och Mia Isaksson, lärare på Hjortsbergsskolan. Elin och Mia beskriver kompetensutvecklingen som något alla borde gå för att den lyfter så många delar kring de flerspråkiga eleverna. Inte bara hur vi ska undervisa utan även hur vi ska tänka runt omkring med det sociala och kulturen. Om alla hade gått kompetensutvecklingen hade det blivit en större samsyn på skolan med hur man skulle jobba med de flerspråkiga och sva-undervisningen. Vi behöver problematisera och få ny kunskap, även vi som har läst svenska som andraspråk. Man går i samma spår och behöver lite nya tankar och reflektionstid.

Utifrån kompetensutvecklingens upplägg vikariesätts Elin och Mia en arbetsdag per månad för att kunna delta i och fokusera på kompetensutvecklingen. Under träffarna ingår även inläsningstid till nästa tillfälle, vilket båda upplever ger goda förutsättningar för att kunna delta i kompetensutvecklingen. Mellan träffarna arbetar deltagarna med sin egen undervisning i en basgrupp, där de har kvalitativa pedagogiska diskussioner och relatera till det som andra säger.

Elin och Mia upplever att de fått tips på hur man organiserar sva-undervisning på ett bra sätt för att utveckla undervisningen och tydligt kan hänga upp det på styrdokumenten. Ett tydligt exempel på hur kompetensutvecklingen ändrat deltagarnas förhållningssätt är att de nu ser att elever med samma modersmål vinner på att sitta tillsammans för att kunna ta hjälp av och lära av varandra, istället för att dela upp dem så att de inte kan prata på sitt modersmål tillsammans. Som lärare behöver man lyfta de flerspråkiga eleverna och deras kulturer så att de får bekräftelse och kan stärka sin identitet, tillsammans med det svenska - på ett interkulturellt sätt, till exempel hur man uppmärksammar olika högtider inom alla kulturer. Deltagarna tycker att alla som möter barn och elever måste ha en ödmjukare inställning och en förståelse för att det blir fel ibland i mötet med barn och elever från andra kulturer. Alla bär på en historia och man kan inte bara köra sitt spår utan man måste vara öppen och verkligen ha ett interkulturellt förhållningssätt.

Det är viktigt med syfte och mål i undervisning, och ännu tydligare nu med de reviderade kursplanerna. Det är viktigt att få reflektera tillsammans, vilket Elin och Mia tycker att kompetensutvecklingen har gett tillfälle till då man har fått stanna upp i “görandet”. Inom kompetensutvecklingen används Anna Kayas bok “Att undervisa nyanlända” och hon lyfter många exempel och deltagarna får aha-upplevelser. Frågor som “Gynnar min undervisning verkligen min sva-elev?” är ett exempel. Som lärare behöver man synliggöra de kritiska aspekterna och synliggöra lärarens roll i undervisningen för att kunna göra bättre så att eleven ska lyckas. Läraren måste reflektera över sin egen del i lärandet och inte fastna vid att eleven inte kan.

Att undervisa i andraspråksinlärning enligt cirkelmodellen som Anna Kaya lyfter i sin bok, är en del i utbildningen. Cirkelmodellen kan även kopplas till andra kompetenshöjande insatser som pågår, exempelvis utbildningen i STL, Skriva sig till lärande. Både Anna Kaya och inom STL betonas vikten att lägga mycket tid på fas 1, att arbeta med förförståelsen. Detta gynnar alla elever och inte enbart de flerspråkiga. Genom kompetensutvecklingen blir det ännu tydligare att språk och kunskap ska utvecklas parallellt. Det ligger inte bara på svenskläraren, utan alla pedagoger behöver tillse att språkutveckling sker i samtliga ämnen.