Nolltolerans mot maktlekar och skojbråk ska ge bättre skolresultat
2020-08-28

Lotta Buvari, fritidsledare, Amra Mirvic, kurator och Sylvia Andersson, kurator.
På Slöingeskolan och Söderskolan pågår ett arbete kring maktlekar, maktstrukturer, klassrumshierarkier och skillnaden mellan pojkar och flickors resultat. Arbetet startade för ett år sedan och aha-upplevelserna har varit många sedan personalen med nya ögon tittat närmare på hur eleverna leker och interagerar med varandra. Både i klassrummen och på rasterna.
En tidig morgon träffar jag Sylvia Andersson, kurator på Söderskolan, Slöingeskolan och Årstadskolan.
Sylvia har tidigare arbetat 20 år inom kriminalvården innan hon började sitt yrkesliv inom skolans värld. Hon har sett vad som kan hända om elever upplever ett skolmisslyckande och får en bristande lärandeidentitet.
När Sylvia beskriver Slöingeskolan och Söderskolans arbete med maktlekar, maktstrukturer, klassrumshierarkier och skillnader mellan pojkar och flickors resultat pratar hon snabbt och utstrålar starkt engagemang. Deras arbete började under hösten 2019 och inleddes med en utbildning i maktlekar. Det blev en nystart där Sylvia och flera av hennes kollegor fick många nya tankar och de gjorde en del synvändor. Lekar som på ytan kan tyckas oskyldiga av vuxenvärlden kan under ytan egentligen vara uttryck för en maktlek där det handlar om att visa sin makt över andra och skapa sig en högre status.
Maktlekar finns i alla åldrar men uttrycks på olika sätt. Maktlekar kräver publik. Det är genom publik man får högre poäng och status. Hon ger exempel på maktlekar i yngre åldrar där barnen kan säga: Jag såg en gul bil. Sen slår de till varandra. Genom leken blir det tillåtet att slå varandra. Ytterligare en maktlek kan vara ”paus-leken” där en elev bestämmer vem som måste pausa. Personen som pausas får exempelvis inte röra sig, prata på lektionen eller gå på toaletten. Om man inte utför leken riskerar man att bli utesluten. Det kan även vara barn som endast får vara med om de är hunden och de andra barnen bestämmer över hunden. Slavleken är också en maktlek där en elev får hämta mjölk eller andra saker till andra elever. När eleverna spelar King på rasterna kan man slå bollen hårdare mot den eleven som har lägst status. I äldre åldrar kan det handla om att sudda med ett suddgummi på armen så hårt att det går hål på huden. Står man inte ut är man “bög” eller “kärring”. En annan maktlek kan vara att balansera på räcken över motorvägen. Det kan även vara “chicken race” där den modigaste är kvar längst på järnvägsspåret när tåget kommer. Det finns många förklaringar till varför maktlekar förekommer. En del barn och elever svarar att det är roligt och andra menar att det är för att ta reda på vem som är ledaren i elevgruppen.
Sylvia och hennes kollegor arbetar för nolltolerans mot maktlekar och skojbråk. Sylvia har genomfört en föreläsning på Söderskolan om maktlekar för all personal. Hon, fritidsledare Lotta Buvari och kuratorskollegan Amra Mirvic har varit inne och gett stöd till arbete med maktlekar i en klass på mellanstadiet. Lotta gick in och erbjöd praktiskt stöd i klassrummen i arbetet mot maktlekar för yngre elever. Sylvia och Amra erbjöd även handledning för all personal på Söderskolan kring maktlekar. De gav inspiration med exempelvis drama, självstärkande övningar och dilemmakort. Även eleverna i årskurs 7-9 har fått lyssna på kuratorerna under en föreläsning där de har talat om maktlekar. Under hösten 2020 kommer skolan arbeta vidare med materialet Machofabriken som är ett metodmaterial för praktiskt arbete för jämställdhet och mot våld tillsammans med unga. Fokus ligger på normer för manlighet och hur de påverkar oss alla. Filmerna och övningarna erbjuder verktyg att utforska och reflektera kring förväntningar, attityder och begränsningar utifrån destruktiva könsroller.
Rektorerna på Slöingeskolan och Söderskolan är engagerade och inser att kunskapsutveckling och elevers mående hänger ihop. De förstår att om eleverna är fullt upptagna med att bibehålla sin position och status så finns det inte mycket tid kvar för studier.
- Det här är ett långsiktigt och systematiskt arbete. Vid skojbråk och maktlekar tror jag att vi kan få se effekter i verksamheten relativt snabbt, men i arbetet med gemensamma förhållningssätt är ett arbete som aldrig blir färdigt. Men vi vuxna behöver vara vuxengaranter för trygghet, konstaterar Sylvia.
Sylvia avslutar intervjun med att ta lyfta fram flera andra kuratorers arbete i kommunen som också arbetar med trygghet och studiero fast ur andra perspektiv.
- Det görs så mycket bra saker i vår kommun! konstaterar hon.
Text
Sofie Lökholm
Kvalitetsstrateg, barn- och utbildningsförvaltningen
sofie.lokholm@falkenberg.se
Dela