Kartläggning av statushierarkier blev grunden i Slöingeskolans arbete med trygghet och studiero

I jakten på ett konkret och teoretiskt förankrat verktyg för att organisera Slöingeskolans arbete med trygghet och studiero fann skolpsykolog Petra Kåks och rektor Mia Melin forskaren Héléne Jenvéns teorier om skolklassen som hierarkisk struktur. Utifrån en kartläggning av statushierarkier i några av skolan klasser är skolan nu i begrepp att formalisera arbetssätt och strategier för ökad trygghet och studiero.

En kylig förmiddag träffar jag skolpsykolog Petra Kåks och rektor Mia Melin på Slöingeskolan. De berättar om sitt arbete utifrån forskaren Héléne Jenvén om skolklassen som hierarkisk struktur. Mia säger att hon sedan länge som rektor hade sökt ett verktyg som kunde användas i arbetet med trygghet och studiero, men tidigare inte funnit det.

Jenvén menar att en skolklass kan liknas vid en maktstruktur som kan påverka handlingsutrymmet och vilka kamratgrupperingar som bildas. Den sociala samvaron styrs av normer som sätts av de som har hög status i klassen. Låg status och kränkningar hör ihop. Normerna styr vad man skall, vill eller får göra i en klass.

Mia menar att arbetet med god måluppfyllelse och arbetet med trygghet och studiero hänger ihop. Elever som mår bra och är trygga har en bättre grund för god måluppfyllelse.

Arbetet började med att skolpsykolog Petra Kåks fick tips om en skola i Töreboda, Kilenskolan, som arbetade efter Jenvéns forskning. Ju mer Petra hörde och läste om Kilenskolan desto mer intresserad blev hon. Hon pratade med Mia och Mia läste Jenvéns avhandling för att ta reda på mer. Slöingeskolan köpte ett paket med utbildningsmaterial och föreläsningar av Jenvéns kollegor som bland annat har handlat om:

• Skolklassen som hierarkisk struktur.
• Utsatta elevers situation.
• Skolklassen som tvingande system.
• Skolans ansvar och nolltolerans mot kränkande behandling.
• Normer och förhållningssätt.
• Konkreta verktyg och metoder för att kartlägga den egna verksamheten

Mia, Petra och delar av elevhälsan har genomfört kartläggningar av statushierarkin i flera skolklasser. Det har genomförts genom att två vuxna från elevhälsan eller klasslärare intervjuar en elev i taget där verktyget är en positioneringstrappa där eleven uppmanas placera sig själv och sina klasskamrater utifrån status på en femgradig trappa. I intervjuerna blir det tydligt att det finns en hierarkisk ordning utifrån status. Denna ordning är knuten till normer och risken är att de som inte lever upp till normerna och har lägst status kan bli utsatta för kränkningar. Om klassen kan upplevas som orolig kan det bero på att eleverna försöker positionera sig i hierarkin. Har eleven svårigheter i skolarbetet kan det medföra lägre status. Verktyget synliggör för skolpersonalen hur normerna ser i just den enskilda klassen. Mia säger att man inte behöver genomföra kartläggningen i varje klass utan personalen kan dra generella slutsatser som blir lärdomar även för de andra klasserna.

Vad är det bästa med Jenvéns forskning?

- Det är ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som bygger på forskning. Vi har fått ett gemensamt språk när vi pratar om vad vi ser och vi förstår att vi behöver ha ett gemensamt förhållningssätt. Våra gemensamma arbetsplatsträffar handlar framförallt om detta. Vi behöver kontinuerligt påminna varandra. Det är ett långsiktigt arbete, säger Mia.

-Slöingeskolan har inte bara fått verktyg och metoder utan även kunskap kring kränkningar och förhållningssätt. Det gör att personalen hanterar kränkningar på ett annat sätt, säger Petra.

Nu håller Slöingeskolan gemensamt på att fram ett gemensamt arbetsplatskontrakt där de formulerar vad som ska gälla på skolan. Det handlar om gemensamma regler, professionellt förhållningssätt och hur de arbetar för att skapa trygghet och studiero. De har nolltolerans mot skojbråk och maktlekar.

-I skolan har vi på oss den professionella rocken, säger Mia. I den ena fickan har vi styrdokument och i den andra har vi erfarenheter. Vi behöver se till att vi inte har tomt i fickorna och att de som har fulla fickor kan hjälpa dem som inte har så mycket i sina fickor.

Hur märks ert arbete på eleverna?

- Eleverna är väldigt noga med de tre reglerna: Alla får vara med, ingen elev bestämmer över någon annan elev och om någon säger stopp eller sluta så måste man sluta. Om eleverna lyfter kränkningar så handlar det ofta om dessa tre regler. De vet också att vi inte tillåter skojbråk, säger Mia.

Mia avslutar intervjun med att konstatera: Detta är inte den enda verktyget för att arbeta med trygghet och studiero, men äntligen har vi funnit ett konkret verktyg som även är förankrat i teori.