Positiv resultatutveckling för årskurs 9

Att analysera resultat på huvudmannanivå är som ett stort pussel som ska läggas där bitarna går att finna på olika ställen, vid olika tidpunkter. Nu börjar huvudmannens resultatanalys för grundskolan läsår 2020-2021 bli klar. Analysen visar att resultaten har förbättrats på flera mätpunkter och att de insatser som gjorts på skolorna har gett effekt på elevernas lärande och måluppfyllelse.

Varje år analyseras resultaten i förskola och skola på huvudmannanivå, och nu börjar resultatanalysen för grundskolan att bli klar. Bakom resultatanalysen ligger ett omfattande arbete som tar sin början vid läsårets slut då lärarna tillsammans analyserar sina resultat och undervisning. Rektorerna gör därefter sina analyser på enhetsnivå, och först därefter påbörjar huvudmannen sin resultatanalys.

Förbättrade resultat för årskurs 6

Huvudmannens resultatanalys visar att andel elever i åk 6 med betyg E eller högre i samtliga ämnen har ökat med fem procentenheter i förhållande till föregående år. Dessutom har pojkarnas måluppfyllelse ökat från 82 procent till 87 procent. En av orsakerna är att resultaten i såväl matematik, engelska som svenska som andraspråk har ökat för åk 6.

Positiv trend för åk 9

Analysen visar också att resultaten för förra årets nior har förbättrats på flera sätt, till exempelvis andel elever med betyg E eller högre i samtliga ämnen ökat från 72 procent till 76 procent. Detta hör samman med att andelen elever med betyg E eller högre i matematik har ökat från 82 till 90 procent samt förbättrade resultat i svenska som andraspråk. Trenden visar en positiv resultatutveckling sedan 2017.

Högsta värdena sedan mätningarna inleddes

Särskilt glädjande är det att Falkenberg kan visa de högsta värdena sedan mätningarna inleddes gällande meritvärde (222,2), andel elever behöriga till yrkesprogram (83%) samt behöriga till högskoleförberedande program (ES) (82,5%).

Lärarnas engagemang och kollaborativa fokus på att utveckla undervisningen utifrån elevernas lärandebehov och rektorer som sätter det professionella lärandet i förgrunden ger effekt på våra elevers lärande och måluppfyllelse!

Låga resultat på lågstadiet

Analysen visar dock också att resultaten för de yngsta eleverna har sjunkit. Eleverna på lågstadiet når inte i tillräckligt hög grad kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk samt matematik. Orsakerna till detta kan gå att finna i att skolorna inte i tillräckligt hög grad uppfyller läsa, skriva- räknagarantin och att det därmed finns en risk att insatser sätts in för sent. Reformen sammanföll med andra insatser från huvudmannen och blev mindre tydligt implementerad, vilket medför att huvudmannen får undersöka vidare hur skolorna kan stödjas i detta arbete.

Bristande studiero

Ett annat förbättringsområde som utkristalliserade sig är att alla elever inte upplever studiero i tillräckligt hög grad. Detta syns i elevenkäten och gäller för alla stadier. För att kunna göra en tillförlitlig mätning av hur eleverna upplever studiero behövs ett högkvalitativt sätt att mäta det. Det innebär bland annat att det behöver finnas en definition kring vad studiero kan vara.

Om definitionen av ordet saknas vet vi inte riktigt vad det är vi mäter eftersom vi kan definiera det på olika sätt. Definition av studiero och trygghet kommer att ingå i kommunens plan för trygghet och studiero. Det finns behov av att skriva fram framgångsrika strategier för olika nivåer och personalkategorier hur studiero kan identifieras och främjas.

Resultaten i svenska som andraspråk går upp men inte tillräckligt

Det tredje förbättringsområdet handlar om svenska som andraspråk för alla årskurser. Huvudmannen ser en positiv resultatutveckling för nästan alla betygsatta årskurser, men resultaten är fortfarande för låga. Det förbättringsarbete som redan har initierats behöver därför fortsätta så resultaten kan fortsätta att öka.

Har distansundervisningen påverkat elevernas lärande och måluppfyllelse?

I årets underlag ställdes frågor kring pandemin och distansundervisningens påverkan på resultaten. Sammanfattningsvis visar svaren att det har varit utmaningar med distansundervisningen. För lärarna har sjukfrånvaron av kollegor påverkat arbetssituationen och flera rektorer lyfter också utmaningen med att mötesstrukturen påverkas. Påverkan på undervisningens kvalitet skiljer sig mellan ämnen snarare än mellan skolor.

Det är svårt att dra några generella slutsatser kring vad som påverkat resultaten. En rektor svarade på frågan huruvida distansundervisningen påverkat elevresultaten: “Enskilda elever har frodats i distansundervisningen och många har upplevt ett effektivare arbete. Andra har saknat draghjälpen från klassen och kamraterna och ett mindre antal tappade mycket av sin progression under slutet av vårterminen.”

Avslutningsvis

Som grädde på moset har Falkenbergs kommun klättrat i Lärarförbundets årliga ranking av landets bästa skolkommuner och i år hamnar Falkenberg på plats 22. Det är sex placeringar bättre än föregående år och bäst i Halland!