Mening, engagemang och respekt

På naturvetenskapsprogrammet på Falkenbergs gymnasieskola pågår något spännande! MER-tid står på schemat. Lärarna på programmet vill främja elevernas hela utveckling och få eleverna att växa och se sin fulla potential. Det handlar om att kunna sammanföra alla professioner och arbeta tillsammans för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra elever. Jag besöker lektorerna Claes Broo och Björn Bengtsson för att lära mig mer om MER-tiden.

Claes Broo, lärare och mentor på naturvetenskapsprogrammet, visar mig runt i de olika klassrummen i hus 15 på Falkenbergs gymnasieskola. En klass arbetar med förberedelser inför nationella provet som är nästkommande vecka, en annan arbetar tillsammans inför ett biologiprov, i ett tredje klassrum leder Björn Bengtsson en lektion i ordkunskap inför högskoleprov och vidare studier. Än så länge ser jag en klar röd tråd mellan klassrummen, men i årskurs 3 skulle specialpedagog, kurator och skolsköterskan haft dialog om att studera på högskolan, vilket tyvärr blev inställt just denna dag när jag var på besök. Vad är egentligen MER-tid?

Jag sätter mig ner tillsammans med Claes och Björn - engagemang och stolthet lyser tydligt igenom när de ska förklara för mig - den oinsatte - om vad detta innebär.
- MER-tiden betyder flera olika saker, förklarar Björn. Gemensamt är att den ska stödja eleverna i sina studier här och nu, men också stödja för framtida högskolestudier. Att på något sätt se helheten om eleverna och ge dem bästa förutsättningar att lyckas, fyller Claes i.

Det finns ett väl strukturerat schema med olika färgkoder för hela läsåret, som Claes mer än en gång betonar är Björns stora förtjänst. Planeringen synliggör en tydlig progression över tid där årskurs 1 har mer lärarledd tid, medan eleverna i årskurs 3 har mer av egen studietid. Det finns en röd tråd genom de tre åren där Utbildning Falkenberg är väl synlig och realiserad. MER-tiden ligger schematekniskt på samma position för alla klasser på det naturvetenskapsprogrammet, vilket möjliggör för att samköra grupper.
- Ja, det skapas spännande möten för våra elever. Om några veckor kommer ettorna att redovisa ett miljöprojekt för tvåorna; om några månader kommer treorna att redovisa sina gymnasiearbeten för tvåorna. Vi har också haft tillfällen när de har fått ge varandra feedback på arbeten, vilket är en del i vårt formativa arbete, säger Claes.

Efter hand börjar jag förstå tanken. Claes och Björn målar bilder i vårt samtal för hur MER-tiden förenar examensmål, nuvarande och kommande studier med ett fokuserat värdegrundsarbete där läroplanens kapitel 1 och 2 är högst närvarande.

MER är en förkortning för mening, engagemang och respekt. Värdeord som de arbetat fram under en lång tid.
- Det här är inga floskler, poängterar Björn. Dessa ord betyder verkligen något för oss här. Det är något vi alla lärare står bakom och återkopplar ofta till.

MER-tiden är på många sätt kulturskapande. “Mening” handlar om att tiden för eleverna ska vara meningsfull, vilket eleverna är medskapare till. Eleverna är här för att de vill och kan. “Engagemang” betyder bland annat att eleverna ska komma förberedda, ta ansvar för skolan och varandra och skapa en tilltro till sin egen förmåga. Det sista begreppet “respekt” handlar om ett tillåtande klimat där alla har rätt att ta plats, en demokratisk anda där eleverna ska våga prova och utmana varandra.

Se helheten om eleverna

I läroplanen går det att läsa att eleverna på naturvetenskapsprogrammet ska efter examen ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik. Gymnasieutbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga. Dessutom ska den stimulera eleverna att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Björn och Claes synliggör för mig under samtalets gång hur nära MER-tidens innehåll och mening tangerar det som skrivs fram i stödmaterialet kring lärandeidentitet. Det blir tydligt för mig hur lärarna på programmet genuint vill främja elevernas hela utveckling och få eleverna att växa och se sin fulla potential.
- Vår värdegrundspedagog Helena Nord har gjort ett fantastiskt jobb med våra elever - det är verkligen uppskattat. Hon arbetar med gruppövningar för att stärka tilltron till sig själva och gruppen. Det handlar om att skapa en balans för eleverna och att kunna se nya möjligheter, säger Claes.

I det detaljerade schemat dyker andra professioner upp: studie- och yrkesvägledare, kurator, specialpedagog, skolbibliotekarie och elevcoacher. Det handlar om att kunna sammanföra alla professioner och arbeta tillsammans för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra elever. Arbetet blir en väsentlig pusselbit i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
- En spännande sak som blev väldigt lyckad var speeddating med elevhälsan, berättar Björn och Claes. Det kan ibland vara svårt för eleverna att aktivt söka stöd hos dem och det är inte bara lokalernas placering som kan vara ett hinder. Alla elever fick individuellt träffa de olika personerna i elevhälsan och förhoppningsvis underlättar det för eleverna att söka vidare kontakt om de vill och behöver.

Skapa nya målbilder

Möjligheterna och idéerna om vad man kan använda MER-tiden till tycks vara oändliga. Claes och jag fortsätter att prata kring detta när vi går runt i de olika klassrummen. Traditionellt sett har naturvetenskapsprogrammet bra resultat och lärarna ställs inför utmaningen att få in de mer mjuka värdena och att få eleverna att känna sig lyckade oavsett betyg.
- Alla elever kan inte bli läkare eller veterinärer. Vi försöker ge eleverna bredare målbilder än så. Det finns många andra spännande yrken som ibland glöms bort. Det är en utmaning att få vissa elever nöjda med andra betyg än A och att hitta en balans mellan studier och fritid.

Ett sätt för att bredda elevernas förståelse och skapa nya målbilder är att bjuda in gamla elever, externa föreläsare och göra studiebesök. Dessa inslag sker under alla tre åren vilket gör att när eleverna väl tar sin examen så har de en bred förståelse för vad deras utbildning kan leda till.

Någon regelrätt utvärdering har ännu inte skett, men både Claes och Björn har idéer om hur de kan fortsätta att utveckla MER-tiden.
- En utvärdering kan vi nog först göra nästa år när den första kullen som haft MER-tiden under alla sina tre år tar examen. Att bjuda in gamla elever vill vi verkligen fortsätta med och göra mer. Sen ser vi gärna att vi kan knyta oss ännu närmare elevhälsan för de sitter med väldigt stor kunskap och kompetens och är en betydande del av MER-tiden. En annan idé som gror är att vi skulle kunna fokusera på att repetera högstadiematematik i årskurs 1, smyger Claes in.

Lärarna på naturvetenskapsprogrammet är något riktigt intressant på spåren och det ska bli spännande att se hur MER-tiden kan utvecklas. Med mening, engagemang och respekt fortsätter jag och min ciceron Claes vår vandring runt i lokalerna och jag lämnar därefter hus 15 med en riktigt fin känsla i kroppen.

Post scriptum

Sedan mitt besök i februari har undervisningen förändrats på Falkenbergs gymnasieskola: från klassrums- till distansundervisning. Vad händer då med MER-tiden?
- Vi använder MER-tiden till olika saker, bland annat extra studiestöd, enskilda elevsamtal och laborationer i mindre grupper. Vi i arbetslaget använder också tiden till virtuella möten för att justera vår planering och utveckla arbetsformer för att hantera situationen. Framöver planerar vi dock att samla klasserna runt olika aktiviteter, som till exempelvis projektredovisningar, allmän information och gemenskap med mera, hälsar Björn och Claes.