Aktuellt: Resultatanalyserna sätter agendan för förbättringsarbetet

Varje år analyseras resultaten i förskola och skola på huvudmannanivå, och nu står analyserna av 2019 år resultat klara. Bakom resultatanalysen ligger ett omfattande arbete som tar sin början vid läsårets slut då pedagogerna tillsammans analyserar sina resultat och undervisning. Utbildning Falkenberg har träffat Fanny Gunnarsson, kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen, som berättar mer om resultatanalyserna, vad de bidrar till och vad som framkom i analyserna för 2019.

Resultatanalysen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som huvudmannen och respektive förskole- och skolenhet ska bedriva enligt Skollagen (4 kap. 3–4§§). Syftet med att analysera resultaten på huvudmannanivå är främst att säkerställa verksamhetens kvalitet och att barn och elever ges en likvärdig utbildning enligt lagar och läroplaner. Resultatanalyserna ska ligga till grund för kommande läsårs förbättringsarbete i syfte att öka barns och elevers lärande och måluppfyllelse.
- Vi vill förstå resultaten och ringa in förklaringar och orsaker till varför de ser ut som de gör. Dessutom granskar vi pågående insatser för att se om de får den effekt på barns och elevers lärande som det var tänkt. Om inte, så får vi fundera på andra insatser. Sist men inte minst så är resultatanalysen en viktig del i att följa upp vår förbättringsplan Utbildning Falkenberg, säger Fanny.

Dialoger för fördjupad förståelse

Resultatanalysen tar sin början vid läsårets slut då pedagogerna tillsammans i arbetslag eller ämneslag gör analyser av sina resultat och undervisning. Rektorerna gör därefter sina analyser på enhetsnivå, och först därefter påbörjar huvudmannen sin resultatanalys. Utöver pedagogernas och rektorernas analyser bygger huvudmannens resultatanalys också på statistik och de elev- och pedagogenkäter som genomförs varje år. Resultatanalysen har alltid sin utgångspunkt i resultaten och hur de generella resultaten ut, men också per enhet och i enskilda ämnen. Det är som ett stort pussel som ska läggas där bitarna går att finna på olika ställen, vid olika tidpunkter.
- Tro det eller ej, det är en väldigt spännande process! Vi försöker gräva så djupt vi bara kan. Först tittar vi på resultaten i sig, sen letar vi bevis, förklaringar och korrelationer i förskolornas och skolornas resultatanalyser, frånvarostatistik och enkätsvar. Dessutom söker vi svar utanför vår egen verksamhet och tittar då på hur det ser ut generellt i riket, om vi kan finna stöd i forskning, hos Skolverket eller Skolinspektionen, berättar Fanny.

Under året hålls också olika dialogforum där olika professioner möts för att skapa en djupare förståelse kring resultaten och de delar av läroplanen som är svåra att synliggöra och analysera enkom utifrån statistik.
- Vi genomför tre seminarier per läsår där fokus ligger på de första delarna av läroplanen, däribland delaktighet och inflytande. Via seminarierna får vi en nulägesbild, kan formulera förbättringsområden och följa upp vilken effekt som föregående års insatser har haft. Det fina med den här systematiken – vårt årshjul - är att vi sen tar med oss dessa delar in i resultatanalysen, säger Fanny.

Resultatanalyserna för 2019

I årets analys framkommer det bland annat att allt fler elever i grundskolan når minst betyg E i alla ämnen och att resultaten i svenska för åk 6 har förbättrats. Två tydliga förbättringsområden inom alla verksamheter är matematik och svenska som andraspråk där förvaltningen behöver fördjupa sin analys och utveckla undervisningen. Detta är inte unikt för Falkenberg utan dessa två ämnen lyfts fram på nationell nivå.
- När det gäller resultaten i matematik ser vi över möjligheten att ta del av SKR:s fortbildningsinsats “Styrning och ledning i matematik” som fokuserar på de lägre årskurserna F-3. Alla insatser som görs ska stärka den undervisningen som bedrivs; det är kvaliteten på undervisningen som är det mest avgörande för barns och elevers kunskapsutveckling.

Ett annat förbättringsområde är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat, där det är för stora skillnader mellan könen. Ett av syftena med resultatanalysen är just att ringa in förbättringsområden, men också att huvudmannen sätter in insatser kopplade till det som framkommer.
- När det gäller pojkars och flickors resultat har vi bokat in Fredrik Zimmerman som ska föreläsa om normer kring maskulinitet och dess relation till pojkars prestationer i skolan. Något som vi sedan tidigare också arbetar med, som kan påverka skillnaden, är elevernas lärandeidentitet. Där har vi ett stödmaterial som vi nu håller på att implementera i våra verksamheter. Jag tror vi har något riktigt bra på spåren där, säger Fanny.

Något annat du vill tillägga?
- Analys är kul! Jag liknar ofta processen vid ett pussel, men en mer rättvisande liknelse kan kanske vara att resultatanalysen är som en pusselroman. Varje del, varje person är lika viktig för att kunna lösa gåtan och se helheten. Den analys som lärarna och rektorerna gör vid läsårets slut är helt oumbärliga för oss när vi ska göra huvudmannens analys. Alla arbetar vi för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för barn och elevers lärande och måluppfyllelse, avslutar Fanny.