Vi använder cookies på tema.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

Timo

Timo är 85 år och bor ensam i en lägenhet i Tröingeberg. Han har alltid varit aktiv i samhällslivet och är politiskt intresserad.

Timo

Timo har förmaksflimmer och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) sedan flera år tillbaka. Han besväras av trötthet och av andfåddhet när han anstränger sig och han kan inte göra flera saker på samma gång.

Han går med rollator inomhus, men utomhus behöver han hjälp med att ta sig fram i rullstol. Det blir inte av att han åker iväg på aktiviteter som han tidigare gjort.

Vad har tekniken hjälpt Timo med?

Timo behöver stöd i vardagen på grund av sitt hälsotillstånd. Han anlitar privat hjälp med städning, tvätt och inköp. Han får stöd av kommunens hemsjukvård och han får hjälp av hemtjänst med att klä på sig, sköta sin dagliga hygien och med att duscha. Han har även ett trygghetslarm som han använder om han behöver hjälp brådskande.

Timo använder sig av kommunens e-tjänst Medborgarportalen för att skicka meddelanden till sin biståndshandläggare och till sin hemtjänstgrupp när det är något han behöver diskutera gällande den hjälp han får från kommunen. Där läser han även sin genomförandeplan och andra dokument som berör honom.

Timo känner sig orolig på grund av sin hälsa och han känner sig ensam. Han har därför ställt sig i kö hos kommunen för att få flytta till ett Trygghetsboende.

Timo har fått en elrullstol för att kunna ta sig fram utanför bostaden på egen hand och orkar på så vis fortfarande delta i vissa aktiviteter.

Timo använder en surfplatta för att fortsätta vara aktiv i samhällslivet och ha kontakt med familj och vänner, bland annat ringer han videosamtal med sina barn och barnbarn som bor en bit bort. Videosamtal används också för återkommande uppföljning och kontakt med KOL-centrums specialistteam.

Han använder surfplattan även för att kunna titta på kommunfullmäktiges sammanträden och för att läsa tidningen. Ibland tar han del av när Mötesplats Mölle livesänder sin fredagsunderhållning och de dagar han är pigg åker han dit med färdtjänst.

Samhällsperspektiv

Vi har låtit våra fingerade personer drabbas av olika typer av vanligt förekommande sjukdomar, funktionsnedsättningar och olycksfall. Omständigheter som har stor inverkan för den enskilda individen och dess anhöriga.

I texterna nedan lyfter vi blicken och ser dessa omständigheter på nationell nivå och ur ett samhällsperspektiv. Det ger en uppfattning av hur många som är drabbade, vilka konsekvenser det har för samhället och vad rätt använd välfärdsteknik har för potential, inte bara för individen, utan också för samhället i stort.

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom

KOL, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Sjukdomen gör att man får svårare att andas och orkar mindre. KOL utvecklas långsamt under flera år och orsakas framför allt av rökning. Det är ovanligt att man får KOL om man inte har varit eller är rökare. Bland personer som har rökt under många år har ungefär hälften fått KOL vid 75 års ålder. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka eftersom symtomen kommer smygande. Uppskattningsvis har 400 000 till 700 000 personer i Sverige KOL.

Vid KOL är det vanligt att man blir andfådd när man anstränger sig och att man känner sig trött och orkar mindre. Man hostar ofta upp slem och kan ha en väsande, rosslig andning, särskilt vid ansträngning. Vid KOL har du lättare att få infektioner i luftvägarna.

Den skada som redan har skett på lungorna går inte att reparera. Därför går behandlingen vid KOL ut på att försöka förhindra en fortsatt försämring och lindra besvären. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Att vara fysiskt aktiv är en viktig aspekt vid KOL-diagnos.

Otrygghet

Enligt socialstyrelsen uppger mer än hälften av de äldre i äldreomsorgen att de upplever besvär av ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro och ångest kan bero på kroppslig sjukdom, men också på psykosociala faktorer som mindre fysisk aktivitet, brister i kosten eller bieffekter av läkemedel.

Även ensamhet kan skapa otrygghet, till exempel kan det handla om förlust av en partner eller att man saknar kontakt med vänner och bekanta. Otrygghet kan också bero på bristande möjlighet att påverka sin situation.

Otrygghet kan leda till att man exempelvis väljer bort aktiviteter och att man blir mer beroende av anhöriga och hemtjänst för att utföra uppgifter man normalt sett skulle kunna klara själv. Otrygghet leder ofta till en minskad social och aktiv sfär vilket kan leda till isolering och i ett senare skede, även depression.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat hos vuxna. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra.

Det varierar från person till person hur ofta man känner av förmaksflimret och hur mycket besvär det ger. Vissa personer har uttalade besvär av hjärtklappning, trötthet och nedsatt ork, medan andra helt saknar symtom. Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Denna risk kan minskas betydligt med blodförtunnande läkemedel.

Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år. Risken ökar med stigande ålder och var tionde person över 80 år har förmaksflimmer. I Sverige har över 370 000 personer förmaksflimmer, men man vet att mörkertalet kan vara stort.