Vi använder cookies på tema.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

Ingemar

Ingemar är 83 år och bor ensam i ett gammalt hus i Ätran. Han tycker om att vara ute i naturen och brukar fiska och promenera i skogen. Han har ett par vänner som bor nära och som han umgås med regelbundet.

Ingemar

Ingemar sover dåligt då han måste gå upp för att gå på toaletten ett par gånger varje natt. En natt snubblade han och föll i golvet. Han kunde inte ta sig upp själv och blev liggandes på golvet fram till eftermiddagen då hans vänner hittade honom.

Ingemar besväras inte av några bestående fysiska skador efter fallet men han känner sig orolig och rädd för att något liknande ska hända igen. Han har även börjat oroa sig för småsaker och känner sig ensam och nedstämd. Oron gör att Ingemar inte längre vågar eller vill göra saker som han gjorde tidigare.

Vad har tekniken gjort för Ingemar?

Arbetsterapeut och fysioterapeut hjälper Ingemar att fallsäkra sitt hem genom att han får en bostadsanpassning med borttagning av trösklar som kan innebära en snubbelrisk. De tar även bort lösa mattor och sladdar. Han får ett träningsprogram för att förbättra styrka och balans. Han får tips om att köpa smarta lampor som han från sin säng kan tända när han behöver gå upp på natten.

Ingemar får även ett trygghetslarm med GPS och fallsensor installerat. Fallsensorn larmar automatiskt om Ingemar faller. Trygghetslarmet använder han för att få kontakt med personal om han faller igen i sin bostad. GPS-funktionen gör att han kan använda larmet om han behöver få kontakt även när han är ute. Då kan han genom en knapptryckning få kontakt med personal och de kan se på en karta var han befinner sig för att kunna åka dit och hjälpa honom.

Ingemar har sedan tidigare en smartphone men har haft svårt att använda den då han har nedsatt hörsel. Nu har han fått en ny hörapparat som är kopplad via bluetooth till hans smartphone och det gör att han hör bra i telefonsamtal.

Genom videosamtal med hjälp av en surfplatta träffar han en psykolog på en vårdcentral på nätet. Där får han hjälp att bearbeta fallolyckan och sin oro efter den. Han får även tipset om Träffpunkt Ätran där han kan träffa andra seniorer och bryta sin ensamhet. 

Samhällsperspektiv

Vi har låtit våra fingerade personer drabbas av olika typer av vanligt förekommande sjukdomar, funktionsnedsättningar och olycksfall. Omständigheter som har stor inverkan för den enskilda individen och dess anhöriga.

I texterna nedan lyfter vi blicken och ser dessa omständigheter på nationell nivå och ur ett samhällsperspektiv. Det ger en uppfattning av hur många som är drabbade, vilka konsekvenser det har för samhället och vad rätt använd välfärdsteknik har för potential, inte bara för individen, utan också för samhället i stort.

Fallolycka

Cirka 30 procent av alla personer över 65 år faller en gång eller mer under ett år. Fallolyckor är vanligast bland de som är 80 år eller äldre. Fallolyckor kan ge allvarliga fysiska skador men också psykiska besvär. Utöver fysiska skador kan fallolyckor också ge rädsla för att röra sig, vilket kan leda till isolering, depression och skapa ett ökat beroende av andra.

Äldre personer faller bland annat på grund av gångsvårigheter, nedsatt rörlighet och nedsatt balans. Andra orsaker kan vara nedsatt syn, biverkningar av läkemedel eller att man snubblar på lösa föremål som till exempel sladdar eller en mattkant.

Cirka 70 000 personer skadar sig så allvarligt att de blir inlagda på sjukhus och en till två procent av alla fallolyckor resulterar i en höftfraktur. Enligt Socialstyrelsen är kostnaderna för fallskador drygt 11 miljarder kronor per år.

Otrygghet

Enligt socialstyrelsen uppger mer än hälften av de äldre i äldreomsorgen att de upplever besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären kan bero på kroppslig sjukdom, men också på psykosociala faktorer som mindre fysisk aktivitet, brister i kosten eller bieffekter av läkemedel.

Även ensamhet kan skapa otrygghet, till exempel kan det handla om förlust av en partner eller att man saknar kontakt med vänner och bekanta. Otrygghet kan också bero på bristande möjlighet att påverka sin situation.

Otrygghet kan leda till att man exempelvis väljer bort aktiviteter och att man blir mer beroende av anhöriga och hemtjänst för att utföra uppgifter man normalt sett skulle kunna klara själv. Otrygghet leder ofta till en minskad social och aktiv sfär vilket kan leda till isolering och i ett senare skede, även depression.

Hörselskada

Enligt statistiska centralbyrån är hörselnedsättning mycket vanligt bland landets pensionärer. Ungefär 775 000 personer över 65 år uppger att de har nedsatt hörsel. Andelen hörselskadade ökar dessutom med stigande ålder. Mer än var tredje person bland ”yngre äldre”, 65–74 år, har en hörselnedsättning och det gäller även närmare 60 procent av alla över 85 år.

Hörselnedsättning leder lätt till osäkerhet och isolering som i sig är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Hörselskadades riksförbund räknar dock med att mörkertalet är högt. Att ytterligare 50-75 procent har nedsatt hörsel, men inte har sökt hjälp eftersom nedsatt hörsel när man är äldre ofta anses vara en ålderskrämpa. Att det så att säga hör till stigande ålder.