Vi använder cookies på tema.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

Fatima

Fatima är 84 år och bor med sin make Josef i ett hus på Hjortsberg. Fatima tycker om att ta långa promenader, gärna längs stranden, och med sig på promenaderna har hon alltid deras hund.

En äldre dam promenerar med sin hund längs Skrea strand.

Fatima har sedan några år tillbaka en demenssjukdom och därmed nedsatt minne. Det gör att hon har svårt att planera och organisera sin vardag. Hon vill fortfarande gå på sina promenader, men har svårt att orientera sig och hittar inte alltid hem igen.

Hon har också nedsatt tidsuppfattning och har svårt att redogöra för om det är dag eller natt, sommar eller vinter. Det gör att hon ibland går ut vid konstiga tider på dygnet och inte alltid kan avgöra vad som är rätt klädsel.

Fatima förstår inte att hon har svårigheter. Hon blir ibland aggressiv, oftast i situationer där hennes svårigheter skapar förvirring och oro.

Vad har tekniken hjälpt Fatima med?

Fatima promenerar gärna med sin make, men eftersom han inte är lika fysiskt pigg som Fatima så blir det i praktiken ofta att hon ger sig ut själv. Det har länge varit ett stort orosmoment för Josef eftersom Fatima inte alltid hittat hem igen.

Sedan en tid tillbaka har hon nu en gps-sändare i skon som känner av var hon är någonstans. Sändaren larmar Josef när hon gått för långt hemifrån eller varit borta länge. Han kan då via sin mobiltelefon se var hon befinner sig och vid behov ta bilen och hämta hem henne.

De har också installerat ett larm på ytterdörren så att Josef, även när han inte är hemma eller om han ligger och sover, får ett larm om Fatima går hemifrån.

Med den trygghet som tekniken ger kan Fatima promenera mycket mer självständigt vilket gör att hon sover bättre på natten och hennes dygnsrytm förbättras. Dygnsrytmen förbättras också med hjälp av en digital kalender som tydligt visar när det är morgon, dag, kväll och natt.

Samhällsperspektiv

Vi har låtit våra fingerade personer drabbas av olika typer av vanligt förekommande sjukdomar, funktionsnedsättningar och olycksfall. Omständigheter som har stor inverkan för den enskilda individen och dess anhöriga.

I texten nedan lyfter vi blicken och ser dessa omständigheter på nationell nivå och ur ett samhällsperspektiv. Det ger en uppfattning av hur många som är drabbade, vilka konsekvenser det har för samhället och vad rätt använd välfärdsteknik har för potential, inte bara för individen, utan också för samhället i stort.

Demenssjukdom

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s k kognitiva förmågor som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden.

Sjukdomsförloppet kan delas in i olika faser. I varje fas är vissa symptom och tillstånd mer framträdande.

Mild demens

Minnesproblemen är tydliga och leder till svårigheter i vardagen. Inbokade möten och namn på nära anhöriga kan glömmas bort. Vissa samtal kan vara svåra att följa med i och orden kommer inte heller lika automatiskt som tidigare. Även förmågan att orientera sig kan märkbart ha försämrats. För närstående har nu symptomen blivit tydliga och den sjuke är ofta ännu medveten om sina problem och försöker hitta strategier för att hantera dem. Oro och skamkänslor kan leda till att socialt umgänge och svåra situationer undviks.

Medelsvår demens

Symtomen blir nu fler och starkare. Minnesproblemen tilltar, tidsuppfattningen försämras och många vänder på dygnet. Språket påverkas så att det ofta blir svårt att kommunicera. Vardagssysslor som att tvätta sig och klä sig kan nu vara svåra att utföra. Sjukdomsinsikten kan börja avta. Den sjuke blir inte sällan oföretagsam och inbunden. Andra kan börja vandra och få svårt att komma till ro. Även olika psykiatriska tillstånd blir i denna fas ofta vanligare, t ex förvirring (konfusion), hallucinationer och vanföreställningar. I den medelsvåra fasen brukar regelbundna insatser från samhällets vård och omsorg bli nödvändiga.

Svår demens

I denna fas är stora delar av hjärnan skadad. Tidigare symptom förvärras ytterligare. Det är ofta svårt med orientering till plats, rum och tid. Talet försvinner ofta helt eller inskränker sig endast till enstaka ord som ofta upprepas gång på gång. Vid svår demens börjar även det rent fysiska påverkas. Det blir allt besvärligare att klä på sig, sköta hygien och att äta. Ofta försvinner gångförmågan helt i denna fas. Den sista tiden i livet är den sjuke oftast helt beroende av vård och omsorg.

Socialstyrelsen anger att mellan 130 000-160 000 människor har demenssjukdom och att det varje år insjuknar mellan 20 000-25 000 personer. Om man följer dagens befolkningsprognoser beräknas det att 180 000-190 000 människor har drabbats av demenssjukdom om cirka 10 år. Om cirka 30 år har antalet nästan fördubblats till 250 000 människor.

I dag bor cirka 58 procent av alla med demenssjukdom i eget boende (lägenhet eller villa) och cirka 42 procent bor på särskilt boende.

Den totala samhällskostnaden för demenssjukdomar uppgår i dag till 63 miljarder kronor som är fördelade på:

  • Kommuner (bland annat särskilt boende, hemtjänst):
    49 miljarder kronor
  • Informell vård (anhörigas obetalda vård):
    11 miljarder kronor
  • Landsting (bland annat läkemedel och läkarbesök):
    3 miljarder kronor