Vi använder cookies på tema.falkenberg.se för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.

Dagmar

Dagmar är 80 år gammal och bor ensam i en lägenhet i centrala Falkenberg. Dagmar tycker om musik och blommor, speciellt pelargoner som hon har flera stycken av.

Dagmar

Dagmar har nyligen fått en demensdiagnos. Hon besväras av nedsatt minne och glömmer bokade tider, vad som sagts och att ta sina mediciner. Dagmar har svårt att planera och organisera sin vardag. Hon blir lätt irriterad på sin familj. Hon känner sig ledsen och ensam. Det blir inte av att hon träffar vänner eller deltar i aktiviteter utanför hemmet.

Vad har tekniken hjälpt Dagmar med?

Dagmar behöver stöd för att få en fungerande vardag. Hon vill helst inte ha besök av hemtjänsten varje dag, men hon är medveten om att hon inte klarar sig själv. Lösningen för Dagmar har varit en medicingivare som påminner henne om att ta sina mediciner samt videosamtal från hemtjänsten några gånger om dagen. Med hjälp av videosamtalen kan hemtjänsten se så att allt är bra med Dagmar och påminna henne om dagliga rutiner.

Hemtjänsten besöker Dagmar en gång i veckan för att hjälpa henne fylla i veckans aktiviteter på sin planeringstavla. De fyller även på mediciner i medicingivaren.

Ett par dagar i veckan deltar Dagmar i en dagverksamhet som är för personer med demenssjukdomar. Hon upplever det som en väldigt trevlig gemenskap. Trots att Dagmar bor i närheten av dagverksamheten och hittar dit kan hon ibland känna sig osäker på vägen och använder därför en app i sin smartphone som visar vägen.

Samhällsperspektiv

Vi har låtit våra fingerade personer drabbas av olika typer av vanligt förekommande sjukdomar, funktionsnedsättningar och olycksfall. Omständigheter som har stor inverkan för den enskilda individen och dess anhöriga.

I texten nedan lyfter vi blicken och ser dessa omständigheter på nationell nivå och ur ett samhällsperspektiv. Det ger en uppfattning av hur många som är drabbade, vilka konsekvenser det har för samhället och vad rätt använd välfärdsteknik har för potential, inte bara för individen, utan också för samhället i stort.

Demenssjukdom

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra s k kognitiva förmågor som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden.

Sjukdomsförloppet kan delas in i olika faser. I varje fas är vissa symptom och tillstånd mer framträdande.

Mild demens

Minnesproblemen är tydliga och leder till svårigheter i vardagen. Inbokade möten och namn på nära anhöriga kan glömmas bort. Vissa samtal kan vara svåra att följa med i och orden kommer inte heller lika automatiskt som tidigare. Även förmågan att orientera sig kan märkbart ha försämrats. För närstående har nu symptomen blivit tydliga och den sjuke är ofta ännu medveten om sina problem och försöker hitta strategier för att hantera dem. Oro och skamkänslor kan leda till att socialt umgänge och svåra situationer undviks.

Medelsvår demens

Symtomen blir nu fler och starkare. Minnesproblemen tilltar, tidsuppfattningen försämras och många vänder på dygnet. Språket påverkas så att det ofta blir svårt att kommunicera. Vardagssysslor som att tvätta sig och klä sig kan nu vara svåra att utföra. Sjukdomsinsikten kan börja avta. Den sjuke blir inte sällan oföretagsam och inbunden. Andra kan börja vandra och få svårt att komma till ro. Även olika psykiatriska tillstånd blir i denna fas ofta vanligare, exempelvis tillstånd som förvirring, hallucinationer och vanföreställningar. I den medelsvåra fasen brukar regelbundna insatser från samhällets vård och omsorg bli nödvändiga.

Svår demens

I denna fas är stora delar av hjärnan skadad. Tidigare symptom förvärras ytterligare. Det är ofta svårt med orientering till plats, rum och tid. Talet försvinner ofta helt eller inskränker sig endast till enstaka ord som ofta upprepas gång på gång. Vid svår demens börjar även det rent fysiska påverkas. Det blir allt besvärligare att klä på sig, sköta hygien och att äta. Ofta försvinner gångförmågan helt i denna fas. Den sista tiden i livet är den sjuke oftast helt beroende av vård och omsorg.

Socialstyrelsen anger att mellan 130 000-160 000 människor har demenssjukdom och att det varje år insjuknar mellan 20 000-25 000 personer. Om man följer dagens befolkningsprognoser beräknas det att 180 000-190 000 människor har drabbats av demenssjukdom om cirka 10 år. Om cirka 30 år har antalet nästan fördubblats till 250 000 människor.

I dag bor cirka 58 procent av alla med demenssjukdom i eget boende (lägenhet eller villa) och cirka 42 procent bor på särskilt boende.

Den totala samhällskostnaden för demenssjukdomar uppgår i dag till 63 miljarder kronor som är fördelade på:

  • Kommuner (bland annat särskilt boende, hemtjänst):
    49 miljarder kronor
  • Informell vård (anhörigas obetalda vård):
    11 miljarder kronor
  • Landsting (bland annat läkemedel och läkarbesök):
    3 miljarder kronor