Falkenbergs kommuns webbplatser använder cookies för att fungera på ett bra sätt. När du besöker oss godkänner du att vi lagrar cookies på din dator. Vill du neka cookies kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Mer information om hur vi hanterar cookies

Logotyp

Kan reflektionsprotokoll utveckla det kollegiala lärandet för förbättrad undervisningskvalitet i förskolan?

Kan pedagogerna förbättra undervisningskvaliteten på en timme i veckan? Det kan man och det gör pedagogerna på Okome förskola. Det blir möjligt då förskolan har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete där arbetslaget använder ett reflektionsprotokoll.

Okome förskola består av tre åldersindelade avdelningar som har sin verksamhet i två olika byggnader. Varje arbetslag har en timme tillsammans per vecka då de ska utvärdera, följa upp och planera verksamheten. Utöver det har förskolan tre utvecklingsdagar till sitt förfogande.

Hur klarar pedagogerna att förbättra undervisningskvaliteten på en timme i veckan? Det kan och det gör pedagogerna på Okome förskola. Det blir möjligt då vi har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete där arbetslaget använder ett reflektionsprotokoll.

Förskolans årshjul

Förskolans årshjul har tydliga och tidsatta del- eller halvårsutvärderingar för att se om vi gjorde det vi bestämt och vilken riktning undervisningen ska ta. Under läsåret följer vi kvalitetshjulet: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

Årshjul för systematiskt kvalitetsarbetet i förskolan.

Årshjul för systematiskt kvalitetsarbetet i förskolan.

Förbättringsområde och projekt

Utvärderingen 2019 visade att pedagogerna på Okome förskola inte hade arbetat så mycket med hållbar utveckling eller teknik i vardagen. Vid uppstarten i augusti sattes riktningen. Pedagogerna valde ett projekt och därefter följde en undersökningsperiod där pedagogerna synliggjorde vad barnen intresserade sig för. I september sattes mål och pedagogerna konkretiserade vad de ville arbeta med och vilka effekter de förväntade sig. Barnens lärande och förändrade kunnande är hela tiden i fokus.

Reflektionsprotokoll

För två år sedan införde jag ett verktyg i form av ett reflektionsprotokoll så att arbetslagets timme skulle ha fokus på att utveckla verksamheten. Det behövde vara ett lättanvänt verktyg för pedagogerna, stödja undervisningen och ha ett framåtsyftande fokus kopplat till läroplanen och verksamhetens mål. Reflektionsverktyget blir också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande - alla pedagogers åsikter är viktiga och betydelsefulla.

Reflektionsprotokollet ingår i förskolans årshjul och varje vecka blir i sig ett hjul: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Delutvärderingarna i mitten av terminen är ett bra sätt att stanna upp, gå tillbaka till projektplaneringen och se vad effekten av vår undervisning blivit. I delutvärderingen deltar både rektor och pedagogista. Håller vi oss till målet som vi satte? Hur går vi vidare? Genom att stanna upp och återkoppla till målet, så blir det också tydligt för pedagogerna.

Pedagogistans roll i det systematiska kvalitetsarbetet

I förskolan arbetar en pedagogista som har en viktig roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogistan arbetar på uppdrag av rektor, är ett stöd till rektor och till pedagogerna i verksamheten. Huvuduppdraget är att utmana och stödja pedagogerna så att bland allt lärmiljöer är utmanande för barnen. I samtalen med arbetslagen ser pedagogista och rektor till att pedagogerna håller den riktning och arbetar med de mål de satt, genom att de stannar upp, reflekterar och dokumenterar.

Reflektionsprotokoll vecka 6.

Reflektionsprotokoll vecka 6.

Reflektionsprotokoll vecka 7.

Reflektionsprotokoll vecka 7.

Att följa den röda tråden

I reflektionsprotokollen synliggörs avdelningens arbete med fordon, kopplat till en del i förbättringsområdet hållbar utveckling. Det följs upp från ena veckan till nästa och är grönmarkerat så det blir lätt att följa upp över tid. Pedagogerna får in hundraspråkligheten genom att tillföra lera. I delutvärderingen kommer pedagogerna in på de förbättringsområden de valt, teknik i vardagen genom fordon, och hållbar utveckling genom källsortering.

”De hundra språken” är en metafor för de många uttryckssätt ett barn (och vilken människa som helst) ursprungligen har tillgång till för att förstå och tolka sig själva och världen. Genom att se och träna så många uttryckssätt som möjligt får barnet 'simma i sin personlighet' och får en tilltro till sin egen förmåga"
Jonstoij och Tolgraven (2001)

Utvärdering av mål och projekt

Utvärderingen påbörjas i april/maj. Det finns 30–40 reflektionsprotokoll och mängder av foton som styrker reflektionerna. Det sker två delutvärderingar, en på hösten och en på våren, och en halvårsutvärdering som pedagogerna får mycket vägledning kring.

Verksamheten utvärderar sin egen undervisning och det förändrade kunnande de sett hos barnen och gruppen. Pedagogerna använder sig av en mall, som Kvalitet och utveckling har skapat, i vilken det finns kopplingar till Utbildning Falkenberg. I denna process framträder nya förbättringsområden och efter sommaren börjar ett nytt läsår med nya möjligheter!

/ Ulrika Jonson, rektor Okome förskola, Vessigebro förskola och Vinbergs förskola

Text

Ulrika Jonson
Rektor Okome förskola, Vessigebro förskola och Vinberg förskola
ulrika.jonson@falkenberg.se